Karlanda metodistförsamling och kapellet i Västra Bön, del 1

FA25707 Västra Böns metodistkapell
Västra Böns metodistkapell i Karlanda. Foto: Fritz Arenö, Årjängs kommuns bildarkiv

En historik av Ulla Karlsson. För övriga delar se Del 2, Del 3, Del 4.

I Karlanda predikades metodismen första gången 1883 av pastor Svante Svensson, som då var predikant i Säffle. Redan den 24 juli 1884 intogs de första medlemmarna, vilka voro till antalet 16. 1886 nämns Karlanda som predikoplats under Säffle. Någon gång under konferensåret 1887-1888 bildades egen församling i Karlanda. 1889 får församlingen egen predikant, vilken de ensam underhöll. Hans namn var Olof Olsson.

Redan 1890 rapporterade församlingen 27 medlemmar och 26 på prov, samt 2 lokalpredikanter. Den ene var handlanden Per Olsson i Kjesebotten. Verksamheten bedrevs med framgång, och under åren som predikant i Karlanda hann Olof Olsson även med att predika i Blomskog, Årjäng, Töcksmark, Holmedal och Östervallskog.

1892 blev Karlanda och Glava ett pastorat, och predikanten flyttade till Glava. Medlemmar 1892 var 41 och 10 på prov. Åren fram till 1897 sköttes verksamheten av pastorer bosatta i Glava. Distriktsföreståndaren förvånade sig då han färdades till Karlanda: ”…denna svåra och backiga väg, att man kunnat söka upp så otillgängliga platser för våra pastorer.” En av dessa pastorer klagar vid sin flyttning 1896  ”att folket är nästan otillgängligt för något nytt, det må vara av bästa beskaffenhet. I religiöst hänseende råder stor liknöjdhet bland allmänheten. Superi och slagsmål är allmänt förekommande.”

Tillförlitligheten i deras omdöme kan ifrågasättas. Närmaste väg från Glava till Karlanda går över Kalleboda-fjället. Kanhända färdades distriktsföreståndaren och pastorn fram en grådisig novemberdag efter häst. Tragedin vid Busten hade möjligen berättats för pastorn, och kyrkoherde Anders Lindbäcks ”behandling” av vissa församlingsbor och även hans artikel om superi och misär kunde ha nått dem. Kanske blandades dessa förhållanden ihop med andra intryck, olika storstadsbors, till den negativa bilden av Karlanda.

Av vilken anledning kan man dra denna slutsats? Jo, på grund av följande i församlingens protokoll den 11 oktober 1899: ”Det är nu 7 år sedan någon kvartalskonferens härstädes har hållits, och under hela denna långa tid har ett besök avlagts av distriktsföreståndare. Hela år har gått som ingen metodistpastor gjort ett besök här.”

1899 återkommer Olof Olsson och Karlanda får ånyo egen predikant. Om det är någonstans det behövs en metodistpredikant så är det här i Nordmarks härad, skriver han. Under ett kvartal har han predikat 76 gånger och gjort 72 husbesök. Antagligen är besök i angränsande församlingar inräknade. Den 22 augusti 1901 flyttar Olsson, men redan den  27 augusti kommer John Adelbert från S:t Peters församling i Göteborg (då ej utbildad pastor)

Med sång, musik och predikan samlade han många åhörare. Han rapporterar bl.a. att han under jan- febr. 1902 haft möte nästan varje afton, och att han tillsammans med Thorin hållit möten i angränsande socknar. I maj 1902 måste han lämna Karlanda för värnpliktstjänstgöring. Saknaden var stor bland den talrika vänkretsen.

Påskhelgen 1948 gästar han kapellet i Västra Bön, och man kan läsa följande: ”Besöket uppskattades livligt och kapellet var flera gånger fyllt av en intresserad församling.”

För att återgå till 1902 så lyckades distriktsföreståndaren få en av predikantskolans mest begåvade elever, N. G. Malmstedt, att fortsätta det avbrutna arbetet. Den 1 augusti rapporterar han: ”Mitt första möte på denna plats var lördagen den 3 maj, därefter har 53 möten hållits, i kapellet 26, de övriga i närliggande trakter. Varje möte har varit talrikt besökt, ofta till trängsel fyllda lokaler.”

Bidrag lämnades även till distriktsföreståndarens underhåll och resor, se kvittens

KvittensKarlanda tillhörde det distrikt som Theodor Arvidsson var föreståndare för åren 1924 till 1931. Han besökte Västra Bön åtskilliga gånger och samtidigt som kvartalskonferensen hölls hade man också offentliga möten med distriktsföreståndaren som talare. Till Arvidssons möten samlades alltid många åhörare. Theodor Arvidsson blev senare biskop för Metodistkyrkan i Norden.

Kapellet 

Var man samlades till möten innan kapellet byggdes framgår inte av protokollen.Förmodligen i hemmen enligt predikant Olof Olssons beskrivning den 17 mars 1890: ”Vid våra samlingar har värmen och trängseln ibland varit odrägliga, och behovet av att få ett kapell här visar sig mer och mer.” Vid samma tillfälle avlämnade Daniel Andersson, Västra Bön, tomt till kapellet som gåva, vilket kvartalskonferensen med tacksamhet mottog. Förberedelser för bygge hade tydligen inletts tidigare, då den 1 juli 1890 noteras: ”Kapellbygget måste i våras inställas, emedan intet virke kunde fraktas ur skogarna i brist på snö. Hoppas vi i höst kunna lägga grunden.” Och i november lades stenfoten till det blivande kapellet.

28 september 1891       Exempel på utgifter:

 

Grundlagning                                           13,25

Timring å kapellet                                   281,50

Golvarbete                                                39,40

Takbräder m.m.                                        68,80

Glas                                                          21,29

Spik m.m.                                                 31,45

Snickeriarbete                                           19,00

Utskottsbräder                                         24,25

Ett lån från Karlstads Sparbank 500 kr. upptages

Kapellet invigdes 1892. Under 1902 målades kapellet invändigt, och nya bänkar anskaffades.

Den 6 mars 1902 erlägges: frakt av orgel från Stockholm till Åmoth  7,13 kr. 1903 kan man läsa om skuld för orgel  170 kr. till K. A. Jansson, distriktsföreståndare och senare rektor för Teologiska skolan.

Kapellet var tydligen inte färdigt utvändigt, för i juni 1909  ”..har beställts läkt och bräder samt färg för dess målning, som allt skall så fort som möjligt verkställas.” Elektriskt ljus installerades 1918. För detta betalades:

Stolpar till kraftledning     40,00

Installation                       329,00

Mätare                               45,50

Årsavgift                           51,00

Vid läsning av Inkomster kan slutsatsen dras att kapellet uthyrdes. 1916 var inkomsten 40 kr, och 1918 100 kr, samt 43,06 då föredrag hållits i kapellet. Ekonomin var ändå problematisk, och 1919 uppgår bankskuld med ränta till cirka 1000 kr.

Men i juni 1920 rapporteras att räntan och halva skulden efterskänkts. Vem eller vilka som skötte denna lyckosamma förhandling kan inte utläsas. Reparationer och underhåll fortsätter under åren. Till exempel sker 1923 inredning av rum på andra våningen, vilket pastorsfamiljen, bestående av 4 personer, uttryckte sin tacksamhet över.

Under våren 1924 utföres dränering, planering och vägläggning å tomten, samt reparation och tillbyggnad av uthus. Inläggning av nytt golv i kapellet, samt smärre invändiga förbättringar och utvändigt uppförande av trappa och förstuga. 1933 är följande skrivet i protokollet: ”Så har då den lilla gruppen nått fram till ett länge närt önskemål – kapellets restaurering. Nu vilar det en märkbar optimism över den lilla trogna gruppen.”

Ytterligare ett exempel från 1948: ”Under sommaren har kapellet genomgått en välbehövlig restaurering. Invändigt har taket klätts med plattor, tak och väggar målats och innanfönster anskaffats.”

Kapellet tjänade sitt ändamål under flera årtionden därefter, men när det inte längre utgjorde gudstjänstlokal försåldes det. Dess vidare öde lämnas utan kommentar.

En reaktion på ”Karlanda metodistförsamling och kapellet i Västra Bön, del 1

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s