I socknens mörkaste trakt

Trankils socken, längst ned i Värmlands sydvästligaste hörn, nåddes precis som grannsocknarna i Nordmarks härad av de nya religiösa strömningarna på 1860-talet.

Så här skriver Gösta Höglind i sockenboken I Sydväst från 1963:

Åren 1865-68 blev den fria missionens upprinnelse. Den första fria nattvardsgången hölls hos skräddaren Jan Persson, Trantorp. Tidigare hade man varit med om sådant i Blomskog. 1869 bildades syförening, den första mera fasta organisationen. Som ledare framstod klockaren och folkskolläraren Johan Bergström i Trankil, som redan före sin inflyttning varit verksam på annat håll. (…) Enligt ett brev, som Bergström skrev på sin ålderdom 1935, var komminister Andreasson ”en djupt tänkande, allvarlig personlighet, som genom sin stilla ödmjukhet och kristliga vandel samt bönestunder i hemmen och skolhus väsentligen omstämde folkmeningen till kristen tro och vandel”. Bellander i Torrskog och Nordensson i Vårvik lovordade han även. Den senare höll en missionspredikan varvid det inte fanns ett enda torrt öga i Trankils kyrka. Fru Andreasson var en drivande kraft i söndagsskolan. Andrasson upplät skolhusen åt de frireligiösa till bibelsamtal och bönemöten mot en deposition av kr 100 :-. Då man senare fick tillbaka detta belopp var det dock utan ränta. Den första missionsandakten hölls i Lennartsfors skolhus 1870. Slöjdskola startades 1878. Trankils missionsförening bildades 18 februari 1881 av 18 personer.

Under komminister Almqvists tid hårdnade förhållandena. Då några voro samlade i ett hem för att begå nattvarden infann sig denne oväntat och gick mycket hårt åt de närvarande, som djupt bedrövade över hans uppträdande lämnade mötet. Han lät stänga skolhusen men råkade därvid själv tappa bort en nyckel, så att han inte kom in med konfirmationsbarnen, vilket föranledde en artikel i Karlstads-Tidningen 1/7 1891 ”Utestängaren utestängd”. Saken framtvingade bygge av missionshus. J. F. Oscar hade lovat skänka tomt, och då Almqvist uttalat, att om missionshus kom till stånd, skulle det byggas i socknens mörkaste trakt, ville man ha det så nära prästgården som möjligt, men Oscar ville ej driva det till sådan ytterlighet, varför huset byggdes ej så nära, som han hade mark till. Först 1893 var det färdigt till invigning. Almqvist torde även från predikstolen ha vänt sig mot de frireligiösa eftersom klockare Bergström endast var inne i kyrkan då psalmerna skulle spelas. Under predikan satt han ute i vapenhuset för att slippa höra.

Så långt Gösta Höglind. Vid missionshusinventeringen 1961 så noteras om Trankils yttre missionshus, som konstateras vara i ”prima skick” och läget är ”det allra bästa”. Lennartsfors mekaniska verkstad skall utöka verksamheten och bygga fler bostäder, så hoppet är stort. Det finns ”inga som helst planer på förflyttning eller centralkyrka”.

Tyvärr blev det så, att befolkningen minskade och med det också medlemsantalet i missionsförsamlingen, som länge var uppdelad i två.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vid besök sommaren 2019 så är Trankils missionshus i ett eländigt skick, där buskarna växt sig stora och nästan skymmer missionshuset från landsvägen. För inte så länge sedan har någon haft planer på att bygga om, men de har stannat upp. Men det har tydligen varit kräftskiva någon gång.

Detta bildspel kräver JavaScript.